Frågor och Svar

Klimatsvaret - CCL Sverige

 

 

Frågor och svar

 

Vilken är den största fördelen med Avgift och Utdelning?

 

- Sveriges utsläpp är mycket små i global skala. Men Sverige kan göra en enorm insats genom att föregå med gott exempel och införa - och visa upp för världen - en metod som alla länder kan använda, utan att förlora allmänhetens stöd.

 

-----------

 

Om folk får utdelning kommer de väl att kunna köpa fler prylar, som också orsakat utsläpp vid tillverkningen?

 

- Nej, Avgift och Utdelning medger ingen ökad privatkonsumtion. De som orsakar små utsläpp kommer att vinna på förslaget. Minst hälften av alla hushåll kommer att kunna öka sin konsumtion. Men samtidigt måste de som orsakar stora utsläpp betala MER för dessa. De tvingas då att minska sin privatkonsumtion. Den totala privatkonsumtionen blir därför exakt lika stor.

 

-----------

 

Med utdelningen kommer vi väl att kunna fortsätta att köpa fossila bränslen, även om de blir dyrare?

 

- Javisst. Men bara en kort tid. Den stigande avgiften gör att fossila bränslen hela tiden blir dyrare. Då blir alternativen hela tiden allt mer lockande. Därför kommer allt fler att välja något annat drivmedel, som inte är avgiftsbelagt. Så konsumtionen av fossila bränslen kommer att minska, och då minskar också statens intäkt från CO2-avgiften, och då minskar också utdelningen. Detta tvingar alla att förr eller senare avstå från fossila bränslen, vilket är just precis vad som behövs.

 

-----------

 

Varför inte använda intäkterna till klimatinvesteringar i något som kraftigt minskar våra utsläpp?

Infrastruktur eller kollektivtrafik till exempel.

 

- Klimatsvarets förslag handlar om att sätta punkt för fossila bränslen, först och främst på transportsektorn. Då krävs STORA avgiftshöjningar. Vi tror inte att allmänheten skulle acceptera stora prisökningar på bensin och diesel med motiveringen att man till exempel bygger ut kollektivtrafiken i glesbygden.

 

-----------

 

Varför inte en vanlig skatteväxling, alltså höjd skatt på fossila bränslen och sänkt inkomstskatt eller sänkt skatt på arbete?

 

- Om vi ska eliminera fossila bränslen helt - och det är det som krävs nu - måste avgiften höjas mycket kraftigt. Många betalar helt enkelt inte så stor inkomstskatt att det finns utrymme att sänka den tillräckligt. Dessutom är det lättare att kontrollera att utdelningen blir rättvis ifall alla får samma belopp. Samma gäller för sänkt skatt på arbete.

 

-----------

 

Vi har ju redan skatter som vi lätt kan justera för att kraftigt höja priset på det fossila.

Varför gå omvägen och införa något nytt?

 

- Klimatförändringen kräver en blocköverskridande politik. En sådan kan inte innebära skattehöjningar. Att hålla intäkten från den stigande avgiften utanför statsfinanserna genom att samla den i en fond som töms varje månad (när allt delas ut i lika stora delar till varje medborgare) är ingen omväg. Det är ett sätt att få politiskt stöd för de avgiftshöjningar som krävs.

 

-----------

 

Varför inte helt enkelt förbjuda det som smutsar ned?

 

- Vi i Klimatsvaret skulle gärna se sådana kraftfulla åtgärder. Av någon anledning tycks de inte bli av, inom den tid som står till buds. En stigande avgift med full utdelning skulle däremot kunna få allmänhetens stöd, utan uppslitande strider.

 

-----------

 

Det finns ju redan en koldioxidskatt på bensin och diesel, och den stiger varje år automatiskt. Räcker inte det?

 

- Nej, den prisökningen är alldeles för liten, det behövs mycket större ökningar, men problemet är att allmänheten inte vill ha något sådant. I ekonomidebatten före valet 2014 tillfrågades partierna om hur stora prisökningar de ville se på bensin under mandatperioden. MP vågade dra till med 70 öre ungefär. Alla andra partier svarade 0 öre. MP gjorde ett förvånande dåligt val kort efter succévalet till EU. Det var tydligen inte så lätt att få allmänheten att acceptera ett högre pris på bensin… Det är precis detta problem som Avgift och Utdelning löser. Alla får lika mycket tillbaka och de som minskar sina utsläpp vinner på förslaget.

 

-----------

 

 

 

 

 

www.klimatsvaret.se • © Klimatsvaret - CCL Sverige 2013 • Sidan uppdaterad 2017-11-13