NB12

Klimatsvarets nyhetsbrev   

2019-11-07



Hej!

Detta är Klimatsvarets sjunde nyhetsbrev 2019.


Vi har nu passerat oktober, som var rekordvarm i nästan hela världen (förutom i Norden) och snart har ännu ett år gått.


Vad finns det att notera sedan det senaste nyhetsbrevet?


Möjligen har medvetenheten ökat kring hur tvivelaktigt det är med klimatkompensation av både det ena och det andra. Men det finns fortfarande resebyråer och flygbolag som gör sitt bästa för att hjälpa människor att lura sig själva att deras utsläpp inte gör någon skada. Vi får hoppas att nästa kollektiva självbedrägeri som kommer att granskas är önsketänkandet att om vi bara använder produkter från skogen istället för fossila energikällor och råvaror går det fint att fortsätta i stort sett som idag.


Men det är inte längre business as usual. Fler än 10 000 forskare varnar (igen) för fruktansvärda följder om inte klimatnödläget leder till verkliga åtgärder. Detta uppmärksammades bland annat i Dagens Nyheter.


Det är lätt att tappa orken, men när man väl har förstått vad som står på spel finns ett moraliskt tvång att försöka göra något. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Det finns ingen enda lösning på klimatproblemet, men vi i Klimatsvaret samlas kring en önskan att stötta varandra och kämpa för en lösning som vi tror kan göra mycket för att få stopp på utsläppen. Och det är ju inte bara vi som tror det. Internationella valutafonden (IMF) publicerade nyligen en rapport där man tar ställning för koldioxidavgift framför t.ex. utsläppshandel. De hävdar att ett globalt pris som införs nu och stiger till 75 dollar per ton år 2030 skulle kunna hjälpa oss att inte överskrida två grader. IMF resonerar också kring direkt utdelning och finner fördelar med det, även om de också tar upp traditionell skatteväxling och investeringar. (Att två grader vore på tok för mycket är en annan sak, men ändå mycket viktigt att komma ihåg.)


I USA får lagförslaget Energy Innovation and Carbon Dividend Act (EICDA) stöd av allt fler politiker. Tyvärr är inte stödet så jämnt fördelat som man skulle önska (65 demokrater och 1 republikan i representanthuset). Nu har The Center on Global Energy Policy vid Columbiauniversitetet publicerat en studie som tittar på effekterna av förslaget. Den finner att utsläppen minskar rejält, och att genomsnittliga hushåll med låga och medelhöga inkomster får tillbaka mer i utdelning än vad avgiften medför i prisökningar. Inga nyheter för oss. Lite mer förvånande är kanske att man kommer fram till att bensinpriset skulle gå upp med bara 90 cent per gallon till 2030. (Den 4 november kostade bensinen i genomsnitt 2,61 dollar per gallon i USA.)


Situationen är något annorlunda här i Sverige. Vi har ett mycket renare energisystem tack vare vatten- och kärnkraften (och nu växer glädjande nog vindkraften lovande).

Klimatsvarets förslag Avgift och Utdelning riktar ju in sig i första hand på drivmedel inom transportsektorn. Utsläppen från vägtrafiken står för runt en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Maria Börjesson, professor vid Statens- väg och transportforskningsinstitut, säger att bensinpriset skulle behöva bli dubbelt så högt. Om det nu är detta som behövs, hur skapar vi den politiska viljan att dubbla det? Om någon har ett bättre förslag än Avgift och Utdelning, så skriv till oss!



- - - - -


Klimatkrisen är mänsklighetens största utmaning, och det är naturligt att den ibland kan kännas övermäktig. Låt oss då komma ihåg att ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Vi tror att Klimatsvarets metod är ett bra uttryck för den tanken.


- - - - - -


Vill du engagera dig? Kontakta oss gärna!




www.klimatsvaret.se  •  © Klimatsvaret - CCL Sverige 2013  •  Sidan uppdaterad 2019-11-07