Klimatsvarets nyhetsbrev 230516

Detta är Klimatsvarets första nyhetsbrev 2023.

Välkomna alla nya läsare, och särskilt en stor gruppprenumeranter från Örebro. Det var ett tag sedan det kom ett nyhetsbrev från oss. Det finns mycket att göra, och tiden är som alltid knapp, men Klimatsvarethar inte varit overksamt. Vi anmälde oss så snabbt vi kunde till det nationella klimatmöte som regeringen inbjöd till i början av året och hoppades få möjligheten att rädda klimatmålen med Avgift och Utdelning, nu när regeringen bestämt sig för att sänka reduktionsplikten. De flesta bedömare menar att det nu verkligen behövs något annat styrmedel – och det är ju vad Klimatsvaret hävdat hela tiden. Vi tror att det vore en stor fördel för Sverige att ligga i framkant inför det kommande utsläppshandelssystemet för transport och byggnader, ETS2, som kommer att införas som en del av EU:s gröna giv. Sverige kommer att behöva minska utsläppen från transporterna, oavsett vilken nivå av reduktionsplikt samarbetspartierna enas om. Här är det mycket intressant att se vilken väg Österrike har tagit. Där infördes förra året något som de kallar ”Klimabonus”. Det är visserligen en del av en större reform av skattesystemet där, men klimatdelen liknar väldigt mycket vad CCL driver. Intressant nog har man också börjat med utdelningen redan innan koldioxidavgiften införts. Moroten först, alltså, och det är ett direkt kontantstöd till alla (som bott i Österrike ett halvår). 2023 har man också lagt till extra utdelning till dem som bor i områden med mindre tillgång till kollektivtrafik. Systemet är lättfattligt. Det ska bli väldigt intressant att följa hur det tas emot av österrikarna.

Vi tror att acceptansen är nyckeln till effektiva klimatpolitiska åtgärder. Länge har politikerna nog förvillats av ekonomernas uppfattning att det är den mest kostnadseffektiva åtgärden man ska välja. Men om den inte accepteras av väljarna blir det svårt att få den på plats. En intressant metastudie av Sverker Jagers med flera kommer fram till att det är centralt att ett förslag uppfattas som rättvist och effektivt.

Inverkan av olika faktorer på synen på klimatskatter och -lagar.

Upphovsrätt Springer Nature. Ur ovannämnda studie.

Samma observation kan man göra utifrån en omfattande studie där forskarna mätte attityder hos 40 000 respondenter i 20 länder före och efter de sett en eller två korta filmer.Den ena typen av film underströk allvaret i klimatkrisen. Den andra typen presenterade, ganska konkret, en viss typ av åtgärd (en variant av avgift och utdelning). Man såg att de som ”bara blivit uppskrämda” inte var mer benägna att stöda en viss åtgärd, medan de som fått ett konkret förslag som uppfattades som effektivt och rättvist presenterat för sig var mer benägna att rösta för det.

De tre viktigaste frågorna folk ställer sig är ”fungerar det”, ”är det rättvist” och ”hur påverkar det mitt hushåll”. Om man ger trovärdiga svar på de frågorna kan det resultera i märkbart ökat stöd.Speciellt för avgift och utdelning fann man att stödet växte mer än för någon annan typ av åtgärd (som till exempel satsningar på grön infrastruktur eller förbud mot förbränningsmotorer). I de europeiska länder som ingick i studien ökade stödet med mellan 8 och 19 procentenheter hos dem som sett båda filmerna. I genomsnitt över alla länder som ingick i studien fick avgift ochutdelning stöd av nästan 60 % av respondenterna. Så man kan klart säga attAvgift och utdelning har potential.

Det verkar tyvärr inte som att vi fick plats på det nationella klimatmötet. Vi får hoppas att andra klimatorganisationer får gehör för en ambitiösare politik och att vi kan nå fram med Avgift och Utdelning i något annat forum. En gladare nyhet är att Citizens’ Climate Europe har accepterats i EU:s expertgrupp för implementeringen av ETS2. Förhoppningsvis kan CCE där sprida insikter om vad som skapar acceptans för verksamma klimatåtgärder.

- - - - - - - - -

Vill du engagera dig? Tag kontakt med oss via vår hemsida.

Ifall du inte vill ha fler nyhetsbrev från oss behöver du bara svara på detta mejl med ett vänligt ”Nej Tack” på ämnesraden, eller inuti mejlet ifall du vill motivera ditt beslut. Vi följer datadirektivet GDPR och sprider inga persondata till någon utanför Klimatsvaret.