NB29

Detta är Klimatsvarets första nyhetsbrev 2024.


Det är inte mycket kvar av året, och äntligen har den av regeringen utlovade styrmedelsutredningen tillsatts,som ska visa hur hushållen kan kompenseras för ökande kostnader. Regeringen ser det som en viktig del av att ge klimatpolitiken ”legitimitet hos befolkningen”. Med detta verkar man främst mena att politiken inte får ge för kännbara ekonomiska konsekvenser för hushållen. Naturligtvis måste man ta hänsyn till de förhållanden som gäller i olika delar av landet och till att inte alla hushåll har samma möjligheter att snabbt ställa om. 


Det kan mycket väl vara så att den perfekta kompensationsmekanismen borde ta hänsyn till så många variabler som möjligt för att den ska ge maximal acceptans per utbetald  krona. Men då inställer sig direkt frågan om det inte kommer att dels ta väldigt lång tid att finjustera ett sådant system, dels vara mycket svåradministrerat. Det kommer alltid att finnas hushåll som kan hävda att de är orättvist drabbade. Det blir som vanligt en avvägning mellan vad som skulle vara optimalt och vad som kan göras snabbt. Och vad som är rättvist beror oftast på vem man jämför sig med. I ett globalt perspektiv är det inte särskilt synd ens om de svenskar som drabbas hårdast av höjda bränslepriser. Det är också något märkligt i att en föreslagen klimatåtgärd får kritik för att den inte samtidigt löser andra problem (som till exempel ojämn servicenivå ilandets olika delar eller inkomstklyftor).


EU-kommissionen har varnat alla medlemsländer utom Österrike för att implementationen av ETS2, utsläppshandelssystemet som ska ta bort nästan en tredjedel av unionens utsläpp, går för långsamt. Vad har då Österrike gjort rätt? De har inrättat ”Klimabonus”,som bland annat omfattar en koldioxidavgift med direkta utbetalningar till hushållen för att hjälpa dessa att hantera ökade priser. ETS2 ska alltså införas snabbt, och många länder verkar inte riktigt vara på banan. Citizens’ Climate Europe grep tillfället och gjorde en ambitiös satsning på en konferens i mitten av oktober.


CCL-medlemmar från många olika länder skrev och ringde till EU-parlamentariker, nationella politiker, ländernas permanenta representation i Bryssel och andra intressenter för att se till att de kände till möjligheten att diskutera lärdomarna från Österrike. Lagstiftare från 11 länder deltog, och fick först en föreläsning av Michael Pahle från Potsdam-institutet som gick in på vilka prisnivåer man kan förvänta sig inom ETS2. Sedan argumenterade Citizens’ Climate Europes James Collis på ett lysande sätt för varför Avgift och utdelning (eller som det kallas i de här sammanhangen, ”Climate income”) är det bästa sättet att få acceptans för en koldioxidavgift. Wolfgang Otter från österrikiska klimatministeriet avslutade sedan med att berätta om erfarenheterna från Klimabonus.


De flesta CCL-medlemmar deltog över internet, men roligt nog representerades vi också på plats av Winifred Menezes och Örjan Hammarström. De tyckte att konferensen var givande och lärorik, och rapporterar: Själva konferensen var en lagom blandning av träning, konferens och lobbymöten. Under träningen fick vi höra lite mera om själva utformningen av ETS2. Varje land auktionerar ut ett antal utsläppscertifikat och sedan utarbetas regler för hur insamlade pengar ska användas.


Principerna går under många namn som ”cap and trade”, Avgift och utdelning mm. Vi fick också en kort utbildning om ”motivational interviewing”. Tanken är att man använder sig av fyra principer, medlidande,acceptans, nyfikenhet och empati, när man försöker förstå andras motiv och inspirera till handling.


Sista dagen ägnades åt lobby-möten med diverse Europaparlamentsledamöter eller deras medarbetare. En förhoppningsvis positiv insikt var att Sverige har en bra plattform att införa ETS2, eftersom vi redan har koldioxidskatt och utsläppshandel (inom ramen för ETS1) samt ett etablerat bidragssystem. Det gäller ”bara” att utarbeta regler för utdelning. Nu är det upp till oss att få bollen i rullning i Sverige.


Ja, det fattas bara politisk vilja. Låt oss hjälpas åt att skapa den viljan.


Vänliga hälsningar,

Henrik Petrén


- - - - - - - - -

Vill du engagera dig? Tag kontakt med oss här



www.klimatsvaret.se  •  © Klimatsvaret - CCL Sverige 2013  •  Sidan uppdaterad 2024-12-09