Hej!

Detta är Klimatsvarets femte nyhetsbrev 2019.

Det finns kanske en uppfattning om att Sverige alltid ligger i framkant bland EU-länderna när det gäller klimatpolitik och att våra önskemål bromsas av kolkramande länder som Polen. Det kan då vara nyttigt att höra om EU-kommissionens kritik av Sveriges förslag till "nationell, integrerad energi- och klimatplan" (NECP).

Alla EU-länder ska upprätta en sådan. I planen ingår ett mått som anger hur mycket koldioxid som varje land måste klara av att lagra i skog och mark. Detta mått kallas den skogliga referensnivån (FRL) och varje land beräknar själv sitt eget mått.

EU har nyligen beslutat att inget land får avverka mer skog än vad detta mått medger. Det betyder att en hög skoglig referensnivå (som kräver stor inlagring av koldioxid i skog) bara medger en liten avverkning, medan en låg referensnivå tillåter stor avverkning. Det betyder också att de som vill avverka mycket skog försöker hålla nere referensnivån.

Regeringen föreslog en referensnivå strax under 40 miljoner ton koldioxid per år, men en majoritet i Miljö- och jordbruksutskottet (M, KD, C, L och SD) drev igenom en nivå på bara drygt 30 miljoner ton.

Men EU-kommissionens experter köpte inte detta. För att citera ur Magnus Nilssons mycket intressanta blogginlägg: "Formuleringarna går inte att tolka på annat sätt än att Kommissionen anser att det svenska sättet att räkna, inklusive förslaget till FRL, strider mot den lagstiftning Europaparlamentet och den svenska regeringen själv (efter att ha förankrat hållningen i riksdagen) tidigare gett klartecken för."

Genom att "lägga ribban lågt" skulle Sverige också ha fått möjlighet att i EU:s system kompensera för andra utsläpp, ifall skogen lagrar mer än referensnivån kräver. Det här genomskådas förstås av andra länder och underminerar strävan att knuffa unionens klimatpolitik i en ambitiösare riktning – för hur kan man kritisera andra länder för att de sätter sina egna intressen främst, om man själv gör samma sak?

Klimatfrågan ignorerades som bekant helt av partiledarna i deras tal i Almedalen. Märkligt och beklagligt. Men det fanns ett stort ljus i klimatmörkret, eller vad säger ni om SSU:s och Philip Botströms förslag:

"SSU vill också att det skapas en särskild klimatfond dit alla pengar från höjda koldioxidskatter ska gå in för att sedan betalas ut till alla skattebetalare för att ställa om till mer klimatsmart livsstil." 

Vi kunde inte ha uttryckt det bättre själva!

En annan positiv nyhet: Vi har tidigare uppmärksammat att ett stort antal ekonomer uttalat sig till förmån för en amerikansk koldioxidavgift med utdelning. Nu finns även ett europeiskt upprop. Uppropet poängterar att ett pris på koldioxid är nödvändigt för att nå målen i Paris-avtalet och föreslår att en stigande koldioxidskatt ska införas i sektorer som inte täcks av ETS.

Uppropet talar dock inte uttryckligen om någon direkt utdelning. Men eftersom nästan ingen vill ge EU egen rätt att beskatta är ändå en utdelning, som varje land själv får hantera, troligen enda sättet att få ett ordentligt koldioxidpris infört inom EU.

Klimatsvaret anser att den direkta utdelningen är nödvändig för att säkra bred acceptans för så höga koldioxidavgifter som krävs. 

- - - - -

Klimatkrisen är mänsklighetens största utmaning, och det är naturligt att den ibland kan kännas övermäktig. Låt oss då komma ihåg att ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Vi tror att Klimatsvarets metod är ett bra uttryck för den tanken.

- - - - - -

Vill du engagera dig? Kontakta oss gärna!

www.klimatsvaret.se  •  © Klimatsvaret - CCL Sverige 2013  •  Sidan uppdaterad 2019-07-16