Klimatsvarets nyhetsbrev 191220

Hej!

Detta är Klimatsvarets åttonde nyhetsbrev 2019.

Så har då 2019 snart passerat. Sorgligt nog nådde inte förhandlingarna vid COP25 i Madrid fram till någon överenskommelse. Vi får hoppas att trycket på politikerna bara ökar under nästa år, och där spelar Fridays For Future och andra rörelser en mycket viktig roll genom sina massiva demonstrationer. Klimatsvaret står ju fritt från andra klimatorganisationer för att våra samtalspartners eventuella sympatier och antipatier gentemot dem inte ska färga av sig på oss och komma i vägen för vårt budskap. Men vi kompletterar varandra, och Klimatsvarets styrka är att vi har ett väldigt konkret förslag som borde kunna införas snarast.

Ibland verkar det som att de politiker som har andra frågor som sitt huvudområde gärna hänvisar till klimatlagen och tror att Sverige därmed så att säga "är på banan". Men klimatlagen är bara så effektiv som politikerna vågar låta den vara. Om en regering inte är offensiv nog gäller det att oppositionen tar tag i saken. Det är ännu en anledning till varför det är viktigt att skapa tvärpolitisk förståelse för att klimatet nu måste överordnas andra frågor. Klimatsvaret (och många andra) måste fortsätta att trycka på för att skapa och underhålla denna politiska vilja.

Klimatlagen ålägger regeringen att lägga fram en klimatpolitisk handlingsplan och med bara veckor kvar av året kom den så till slut. Vi har inte sett själva propositionen än, så man kan hoppas att den är lite mer konkret. Bland de 132 punkterna som presenteras finns många saker som ska utredas och främjas, men det finns färre närtida åtgärder. Det finns heller inga punkter som tyder på förståelse för det problematiska med biobränslen.

Vi har tidigare (i det sjätte nyhetsbrevet) tagit upp skogen och debatten kring hur de svenska skogarna bäst bör användas i klimatkrisen. Det dominerande perspektivet (som understöds av rejäla ekonomiska intressen) är att skogen ska hjälpa oss att bli fossilfria genom att fossila råvaror ersätts med bioråvaror och att vi tack vare biobränslen kan köra och flyga på ungefär som nu. En av dem som inser att detta inte är hållbart är Bengt-Gunnar Jonsson, som är professor vid Mittuniversitetet. Det är väl värt att se den presentation han höll den 15 oktober. (Själva föredraget är kortare än en kvart; filmen inkluderar frågestunden efteråt.)

Klimatsvarets medlemmar har under året hållit 46 möten, ordnat tre presentationer och ett seminarium. Vi har också informerat om Avgift och Utdelning i 340 insändare i tryckt press och i många inlägg på sociala medier.

Det ligger i vårt arbetssätts natur att vi sällan ser omedelbara resultat, men låt oss lyfta fram ett exempel på hur vi har påverkat debatten. Jonas Åkerman, transportforskare vid KTH, föreslår bland annat att [staten borde utreda] "möjligheter att fördela intäkterna från miljöskatter till medborgarna, vilket både ökar acceptansen för skatten och har en utjämnande effekt (de som bidrar mindre till utsläpp genom eget flygande får relativt sett mer tillbaka)". Detta är just vad Klimatsvaret föreslår och något som diskuterades vid mötet mellan vår Brommagrupp och Jonas Åkerman i mars i år.

Alla koldioxidutsläpp måste minska kraftigt, och bästa sättet är att göra dem dyrare. Alla vet detta. Färre vet hur detta skulle kunna genomföras utan politiskt motstånd. Många har ännu aldrig hört talas om Avgift och Utdelning. Vi har alltså mycket att göra nästa år. Men nu får vi ta några dagar och tänka på vad vi fått uträttat under 2019, och förhoppningsvis uppleva fina helger.

God jul och gott nytt år!

- - - - -

Klimatkrisen är mänsklighetens största utmaning, och det är naturligt att den ibland kan kännas övermäktig. Låt oss då komma ihåg att ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Vi tror att Klimatsvarets metod är ett bra uttryck för den tanken.

- - - - - -

Vill du engagera dig? Kontakta oss gärna!