NB16

Klimatsvarets nyhetsbrev   

2020-09-01



Hej!

Detta är Klimatsvarets tredje nyhetsbrev 2020.


Under sommaren har coronapandemin fortsatt att dominera rapporteringen. Klimatrörelsen i stort har gjort sitt bästa för att påverka politikerna att utforma olika stödpaket på ett klimatvänligt sätt. Med blandad framgång, får man nog konstatera.


Grupperna som lobbar mot EU-parlamentariker har förstått att begreppet klimattull (carbon border adjustments) är politiskt intressant. I slutdokumentet från Europeiska rådets möte i Bryssel 17-21 juli nämns också klimattullar, men inte i första hand för klimatets skull. Istället ska intäkten betala en del av de gigantiska lån som unionen tar för att rädda EU-ländernas ekonomi efter coronapandemin. (Ladda ner det som pdf)


Att detta är en riskabel konstruktion belyses av Magnus Nilssons artikel EU-budget med klimatprofil? Nja, tveksamt.


Detta betyder dock inte att klimattullar skulle vara en dålig idé i sig. Tvärtom! Där Avgift och Utdelning införs måste man kompensera exporterande företag för det faktum att andra länder saknar motsvarande avgift. Annars försämras dessa företags konkurrensmöjligheter. Men man behöver också tullar för att skydda inhemska företag och minska risken för "läckage" (som betyder att företag och utsläpp bara flyttas någon annanstans). Denna uppfattning har funnits med i CCL:s förslag sedan start. Och även om det finns stora brister i EU:s klimatpolitik kanske den kommit längre än USA:s och Kinas, och då är klimattullarna nödvändiga. Ett ständigt närvarande exempel är de svenska konsumtionsutsläppen, som är så svåra att komma undan. Klimattullar skulle lösa det problemet för hela EU.


Ett stort hinder för framsteg är vårt alltför låga tryck på beslutsfattarna, och en anledning till det är att så många människor ännu inte har insett hur farligt läget är. Det finns förstås många anledningar till det. DN:s Björn Wiman lyfter i sin senaste krönika frågan om massmedias ansvar. Han skriver "Dag efter dag visar många medier i praktiken att denna kris inte alls är någon kris. Med coronapandemin har många återgått till att behandla klimatkrisen som en bisak eller ett sektoriellt särintresse."


Naturligtvis ligger det ett stort ansvar på alla dem som har en plattform och möjlighet att höras av många att slå larm. Men i Klimatsvaret vill vi gärna hjälpa varandra att bidra till den politiska viljan för en hållbar värld på alla sätt vi kan, och förhoppningsvis finns det människor som lyssnar även på dig. När talade du senast med någon utanför klimatrörelsen om klimathotet, vad det beror på och vad som kan göras för att minska koldioxidutsläppen? Om du är aktiv i Klimatsvaret känner du ju till det bästa förslaget. Om du ännu inte tagit ställning för Avgift och Utdelning kan du ändå bidra till att hålla människors fokus på klimatfrågan.


Slutligen vill vi tipsa om Riksteaterns föreställning "Domedagen - en trallvänlig talkshow". Den kanske kan vara en utgångspunkt för samtal med medmänniskor som inte tagit in omfattningen av hållbarhetskrisen.


- - - - -


Klimatkrisen är mänsklighetens största utmaning, och det är naturligt att den ibland kan kännas övermäktig. Låt oss då komma ihåg att ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Vi tror att Klimatsvarets metod är ett bra uttryck för den tanken.


- - - - - -


Vill du engagera dig? Kontakta oss gärna!




www.klimatsvaret.se  •  © Klimatsvaret - CCL Sverige 2013  •  Sidan uppdaterad 2020-09-01