Hej!

Detta är Klimatsvarets första nyhetsbrev 2021.

Vi är redan inne i mars, och som vanligt finns det gott om både nedslående och upplyftande saker att tänka på. Utsläppen hotar att öka igen, samtidigt som vi hör allt fler tala om nödvändigheten av ett pris på dem. Koldioxidtullar är ett ämne i tiden, och CCL-EU anordnade nyligen ett webbinarium för EU-parlamentariker där man försökte lyfta fram fördelarna med dem. Europeiska tullar på varor från länder som saknar koldioxidskatt (eller liknande) motverkar konsumtionsutsläppen och kan underlätta för dem som vill införa en stigande avgift på koldioxid (med utdelning) i USA.

Det är tillfredsställande att läsa Dagens Nyheters granskning av den svenska skogsindustrin eftersom det förhoppningsvis leder till en mer ifrågasättande attityd. Artiklarna har berört hur skog blir till plantager, hur forskning påverkats av industrin, hur skogsbruk utan kalhyggen kan vara bättre för klimatet och hur mycket pengar skogsnäringen lägger på att sälja in berättelsen om att ökat skogsbruk skulle vara bra för klimatet. Mycket av det som tas upp känner vi kanske till, men ganska många andra gör ju inte det.

En direkt koppling mellan skogsbruket och koldioxidavgiften finns genom reduktionsplikten. Om man inte förstått varför även utsläpp från biobränslen är ett problem är det förstås en lockande konstruktion. Men hela reduktionspliktens idé bygger på att man inte räknar biobränslenas utsläpp. Det är därför som reduktionsplikten, även kallad ”bränslebytet”, orsakar sådana här tankevurpor (illustration från Dagens Nyheter):

Här ser det onekligen ut som att reduktionsplikten hjälper till ordentligt. Men om lastbilen rullar lika långt med förbränningsmotor 2030 som 2020 så är det bara de fossila utsläppen som har minskat. De totala utsläppen är i så fall minst lika stora. 

Klimatsvaret har nyligen lämnat ett remissvar på Promemorian ”Reduktionsplikt för bensin och diesel – Kontrollstation”. Vi är kritiska av många orsaker. Den första är naturligtvis att utsläppen inte minskar. En annan viktig invändning är att det bara är länder med tillgång till biobränslen som kan använda sig av dem. Naturvårdsverket är inne på samma spår i sitt remissvar:  ”En alltför ensidig satsning av (sic) biodrivmedel och en stor global andel användning av biodrivmedel kan riskera att stjälpa bilden av Sverige som ett föregångsland.” En tredje invändning är att bränslebytet verkar konstruerat så att det inte ska leda till några beteendeförändringar. Men sådana måste naturligtvis till. Avgift och Utdelning är ett mycket bättre styrmedel än reduktionsplikten, och vi fortsätter att envist hävda detta.

Nästa vecka kommer vi i Klimatsvaret att delta i Uppsala klimatvecka med två presentationer av Avgift och Utdelning.  Samma föredrag ges den 23/3 kl 18:00 och den 25/3 kl 16:00. Man kan följa dem via Zoom, och mer information om hur man kopplar upp sig finns här. Det finns många andra intressanta programpunkter under veckan. Kanske kan ”Praktisk träning i klimatsamtal” (24/3 kl 13:30) eller ”Klimatpsykologi – tankefällor, effektglapp och nyckeln till hållbar förändring” (25/3 kl 08:30) vara av intresse? Hela programmet finns här.

Och på torsdag den 25/3 kommer också Klimatpolitiska rådets rapport om hur regeringens politik uppfyller de klimatmål som riksdagen lagt fast. Som vi vet är dessa mål på tok för lågt ställda, men det skulle ändå förvåna, ifall rådet finner att regeringens politik räcker.

- - - - - - - - -

Vill du engagera dig? Tag kontakt med oss via vår hemsida. 

Ifall du inte vill ha fler nyhetsbrev från oss behöver du bara svara på detta mejl med ett vänligt ”Nej Tack” på ämnesraden, eller inuti mejlet ifall du vill motivera ditt beslut. Vi följer datadirektivet GDPR och sprider inga persondata till någon utanför Klimatsvaret.

www.klimatsvaret.se  •  © Klimatsvaret - CCL Sverige 2013  •  Sidan uppdaterad 2021-03-19