Klimatsvarets nyhetsbrev 190831

Hej!

Detta är Klimatsvarets sjätte nyhetsbrev 2019.

Nu är sommarledigheten över och arbetet har dragit igång igen. Klimatsvaret växlar upp och vi har haft det första nationella mötet för hösten. Flera nya medlemmar har anslutit och nu gäller det att alla ska komma in i verksamheten på ett bra sätt och så tidigt som möjligt känna att de också kan göra skillnad för klimatet genom vår lobbyverksamhet.

Sommaren i Sverige framstod som något mer "normal" än förra årets, men det saknas inte tecken på att naturen inte mår bra. Det finns gott om döda träd även i mitt sommarparadis. Många nyhetsmedia har faktiskt förbättrat sin rapportering kring klimatkrisen, även om de flesta har långt kvar. Det är svårt att "njuta av sensommarvärmen", som löpsedlarna uppmanar en, när man tänker på värmeböljorna i Europa och bränderna i Arktis och Amazonas.

Alla vet att regnskogen är viktig för klimatet, men det är också de boreala (nordliga) skogarna. Klimatsvarets förslag Avgift och Utdelning omfattar en koldioxidavgift även för biobränslen, eftersom vi vill slå vakt om skogen som kolsänka.

Just denna linje fick kraftigt stöd på DN:s debattsida i början av augusti. Fyra forskare konstaterade att "Effekten av ett års avverkning, med påföljande konsumtion, är 13 gånger större än utsläppen från allt vårt flygande och 8 gånger större än utsläppen från vägtrafiken." Artikeln sammanfattas i förslaget: "Regeringen bör därför införa koldioxidskatt för biobränslen från skogen och skapa ekonomiska och politiska styrmedel som leder till att mer skog får stå kvar."

I replikerna kunde skogsnäringsföreträdare och andra inte kullkasta helhetssynen som de fyra forskarna drev, vilket framgick av deras slutreplik.

Intressant är att båda sidor hämtade stöd ur den IPCC-rapport Climate Change and Land som nyligen publicerats.

Facebookgruppen "Bensinupproret 2.0" vill se sänkta bränsleskatter. Det sägs att partierna påverkats av denna opinion. Riksdagen beslutade 2017 att höja den årliga automatiska höjningen av diesel- och bensinskatten. Den budget riksdagen röstade igenom hösten 2018 medger dock inte detta. Trots att miljö- och klimatminister Lövin i vintras sagt att höjningen skulle återinföras i höstbudgeten, ser det nu ut att bli en dragkamp mellan MP och S, C och L.

- Hur, undrar man, ska de koldioxidskapande bränslena kunna fasas ut om det inte ens går att få enighet kring en "indexerad höjning" av diesel- och bensinskatten, som innebär runt 15 öre per liter?

Svaret är inte så märkligt. Vi behöver ett förslag som avväpnar bensinuppror. Och det gör Avgift och Utdelning. Vi i Klimatsvaret har därför en stor uppgift i vår opinionsbildning. Bensinupproret må ha många medlemmar på Facebook, men det arbete som våra pålästa medlemmar gör är av en annan kaliber. Det gäller ju att få de politiska ledarna att förstå, att utdelningen är nödvändig för att en riktigt verkningsfull koldioxidavgift ska få tillräcklig acceptans.

I sammanhanget påminns j om en intervju med det tidigare språkröret Maria Wetterstrand (DN, lördag 2 mars) där hon resonerade om en skatt som lades på villaolja, och hur socialdemokraterna drev på att det skulle finnas ett bidrag för dem som bytte gamla oljepannor mot bättre värmesystem. Skatten var förstås impopulär, men folk blev "mycket mindre arga när det fanns ett investeringsbidrag" och acceptansen för skattehöjningen blev högre.

Nu mer än någonsin behöver politikerna samarbeta över partigränserna. Hur svårt kan det vara? Man har ju faktiskt gjort det tidigare, när insatserna var mycket lägre.

Med förhoppning om en produktiv höst!

- - - - -

Klimatkrisen är mänsklighetens största utmaning, och det är naturligt att den ibland kan kännas övermäktig. Låt oss då komma ihåg att ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Vi tror att Klimatsvarets metod är ett bra uttryck för den tanken.

- - - - - -

Vill du engagera dig? Kontakta oss gärna!